‍Hur stora är Sveriges nettoutsläpp av CO2?

Syftet med den här rapporten från Kunskapsverket är att belysa hur Sveriges klimatavtryck har utvecklats de senaste åren och att följa upp rapporten Hur stora är våra utsläpp? från 2025. Våra främsta observationer är att:

• Sveriges upptag av koldioxid i skog och mark är åter större än de inhemska utsläppen från industrier, transporter med mera. Det innebär att Sverige har ett nettoupptag av växthusgaser (det vill säga negativa nettoutsläpp). År 2024 var upptaget 7 miljoner ton större än utsläppen, mätt i koldioxidekvivalenter.

• Det ökade upptaget beror på att inlagringen av koldioxid i skog och mark har återhämtat sig efter tidigare störningar såsom torka och skadeangrepp. Sverige hade även ett nettoupptag 2011–2015. År 2024 varupptaget 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är ungefär samma nivå som 2015.

• Minskningen av Sveriges utsläpp har samtidigt planat ut de senaste åren. Utsläppen av växthusgaser minskade med 35 procent 1990–2020, men har därefter minskat vissa år och ökat vissa. År 2024 ökade utsläppen med 7,4 procent till 47 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

• Sveriges utsläpp per invånare är fortfarande bland de lägsta i EU. Trots att utsläppen inte har fortsatt att minska de senaste åren har Sverige mycket låga utsläpp i ett europeiskt perspektiv. Sverige var 2024 det enda EU-land som registrerade ett nettoupptag och det land som har näst lägst utsläpp per invånare.

‍

I det som följer fokuserar vi på åren 1990–2024, för utsläppen finns även preliminära siffror för 2025. Vi använder oss huvudsakligen av offentlig statistik från Naturvårdsverket och SCB. För internationella jämförelser är vår källa Eurostat.

Första delen i rapporten handlar om nettoutsläppen, följt av en genomgång av totala utsläpp och totalt upptag. Avslutningsvis visar vi en jämförelse mellan Sverige och övriga EU-länder.

‍

Sverige har återigen ett nettoupptag av växthusgaser

Den mängd växthusgaser som kommer ut i atmosfären påverkas av två komponenter: dels utsläpp från exempelvis industri och transporter, dels upptag och inlagring av koldioxid i skog och mark.

År 2024 var Sveriges utsläpp 47 miljoner ton koldioxidekvivalenter samtidigt som 54 miljoner ton lagrades i skog och mark. Nettot mellan utsläpp och upptag blev därmed minus 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Sverige tar alltså återigen upp mer koldioxid än vad som släpps ut i atmosfären. Även 2023 registrerades negativa nettoutsläppom cirka 2 miljoner ton.

Det senaste året för vilket det går att räkna ut nettot är 2024. För utsläppen finns preliminär statistik till och med 2025, men för upptaget av koldioxid finns endast data till och med 2024.

‍

Det är inte första gången som Sverige redovisar ett nettoupptag, det skedde senast 2015. Diagram 2 ger en mer detaljerad bild av nettot mellan utsläpp och upptag sedan 1990.

Under 2011–2015 registrerade Sverige ett nettoupptag på i genomsnitt 3,2 miljoner ton per år. Därefter vände utvecklingen och under perioden 2016–2022 registrerade Sverige nettoutsläpp på i genomsnitt 6,1miljoner ton per år. De senaste åren, 2023–2024, har nettoupptaget i genomsnitt varit 4,3 miljoner ton per år. 

‍

Utsläppen har stabiliserats efter tidigare minskning

Att Sverige återigen uppvisar ett nettoupptag beror inte på att utsläppen har minskat. Under de senaste åren har utsläppen snarast planat ut efter en tidigare nedgång.

Mellan 1990 och 2020 minskade Sveriges utsläpp med cirka 25 miljoner ton från 71 till 46 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar en nedgång om 35 procent. Efter 2020 har utsläppen varierat mellan 44 och 48 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Sveriges utsläpp 2024 på cirka 47 miljoner ton innebär en ökning med 3 miljoner ton jämfört med 2023. Nivån motsvarar ungefär den 2021. Data för de första tre kvartalen 2025 indikerar därefter ennedgång till 46 miljoner ton, ungefär samma nivå som 2020.

‍

Den utsläppsminskning som skedde i Sverige efter 1990 förklaras först och främst av allt lägre utsläpp från uppvärmning i takt med att användandet av oljepannor fasades ut.

Under 2000-talet minskade även utsläppen inom industri och inrikes transporter då stora energieffektiviseringar gjordes och biobränslen och el delvis ersatte fossila bränslen. För mer detaljer om utvecklingen, se Kunskapsverket (2025).

I dag står industrin och inrikes transporter för ungefär två tredjedelar av de totala utsläppen – nästan lika mycket vardera som de övriga sektorerna tillsammans. Egen uppvärmning utgör en mycket liten del.

Att Sveriges utsläpp ökade 2024 förklaras av högre utsläpp från inrikes transporter och arbetsmaskiner, vilket sammanföll med lägre krav på att blanda ut fossila bränslen med biobränslen (sänkt reduktionsplikt). Industrins utsläpp fortsatte att minska 2024.

‍

Upptaget av växthusgaser har ökat igen

De största förändringarna under de senaste åren syns på upptagssidan. Reviderade siffror för inlagringen av koldioxid i svenska skogar och marker visar att upptaget ökade med 14 miljoner ton enbart mellan 2021 och 2024.

Det ökade upptaget följer på en period 2018–2021 med ett betydligt lägre upptag än det historiska genomsnittet sedan 1990. Dagens högre upptag innebär också en tydlig återhämtning jämfört med den bild som presenterades i Kunskapsverkets förra rapport. Den senaste statistiken visar ett upptag på nästan samma nivå som 2015.

‍

De senaste årens vändning för upptaget förklaras av ett kraftigt ökat upptag i levande träd. I stort sett allt upptag av koldioxid i Sverige tas upp i skogen och mer än hälften av inlagringen där sker just i levande träd.

Det som spelar roll för hur mycket koldioxid som lagras i träden är inte hur mycket skog som finns utan hur mycket den växer. För att upptaget ska öka krävs att tillväxten överstiger mängden skog som har avverkats eller dött av andra orsaker (naturlig avgång).

‍

Det som har hänt efter 2019 är att tillväxttakten i skogen har ökat igen efter en period med långsammare tillväxttakt. Det visas i diagram 7 där ett större avstånd mellan total tillväxt och total avgång betyder att biomassan i levande träd ökar snabbare.

INFORUTA 1

‍

Tillväxt och avgång i skogen påverkas av många faktorer som gör att upptaget kan variera kraftigt från år till år. Variationerna bidrar också till revideringar av statistik i takt med att nya data samlats in.

De senaste årens snabbare nettotillväxt i skogen ska ses mot bakgrund av tidigare störningar i form av torka, stormar och angrepp av skadeinsekter.

Nettotillväxten minskade till exempel kraftigt i samband med skogsbränder 2014 och 2018, stormar 2013 och 2015 samt det mycket torra året 2018. Torkan följdes sen av ett historiskt stort angrepp av granbarkborre som förutom att skada trädens tillväxt också gjorde att mer skog än tidigare avverkades i förebyggande syfte.

‍

INFORUTA 2

‍

Sverige jämfört med övriga EU

Sätter vi de svenska siffrorna för utsläpp och upptag i ett europeiskt perspektiv framgår att Sverige har ett mycket litet klimatavtryck jämfört med övriga EU.

Till exempel sticker Sveriges nettoupptag av växthusgaser 2024 ut jämfört med övriga länder som alla redovisar nettoutsläpp, enligt Eurostat. Förutom Sverige är det bara Lettland som tidigare har uppvisat ett nettoupptag, vilket var 2002.

‍

Den avgörande faktorn för klimatpåverkan är dock inte nettoutsläppen ett enskilt år utan den samlade mängden växthusgaser i atmosfären – det vill säga de ackumulerade utsläppen över tid minus ackumulerade upptag.

Även här uppvisar Sverige låga nivåer. En jämförelse mellan EU-ländernas ackumulerade nettoutsläpp per invånare sedan 1990 visar att Sverige ligger lägst.

‍

Sveriges låga nettoutsläpp beror både på ett högt upptag och relativt låga utsläpp. Räknat per invånare är Sverige bland de länder som hade lägst utsläpp av växthusgaser per invånare under 2024. I diagram11 redovisas utsläppen inom respektive EU-land.

‍

Även sett till konsumtionsbaserade utsläpp, det vill säga inkluderat de utsläpp som uppstår i andra länder till följd av svensk konsumtion, är Sverige bland de EU-länder som har lägst utsläpp per invånare.

Också när det gäller samlade utsläpp av växthusgaser över tid så uppvisar Sverige låga nivåer i en europeisk kontext. Jämfört med övriga EU tillhör Sverige de länder med lägst ackumulerade utsläpp per capita sedan 1990.

‍

Vad spelar det för roll?

Klimatfrågan är en av vår tids stora utmaningar. Samtidigt präglas debatten ofta av konflikt kring hur det egentliga klimatavtrycket ser ut. Med den här rapporten har vi velat belysa storleksordningarna när det gäller Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser.

·      Å ena sidan är Sverige alltså ett land där utsläppen har minskat över tid och där nettoutsläppen är små i en internationell jämförelse.

·      Å andra sidan minskar inte utsläppen i samma takt längre och det är genom ett återhämtat upptag av koldioxid i skog och mark som Sverige har nått ett nettoupptag.

Inom EU:s klimatpolitiska ramverk uttrycks de långsiktiga klimatmålen i termer av nettoutsläpp. Visionen för hela unionens klimatavtryck är att uppnå netto noll år 2050 och att därefter ha negativa nettoutsläpp.

För att nå de långsiktiga målen har Sverige specifika krav på att sänka utsläppen och i viss mån öka upptaget jämfört med dagens nivåer. Sverige har även nationella mål och delmål som framför allt gäller utsläpp.

Mycket av svensk debatt handlar om att Sverige ser ut att missa nationella mål för utsläppsminskningar. Men, applicerar vi EU:s långsiktiga vision om netto noll är Sverige det land som idag ligger närmast den målbilden.

‍

Givet den lägesbilden är det relevant att lyfta ett par frågor.

‍

-      Hur kan Sverige framöver bäst bidra till att nettoutsläppen minskar på EU-nivå?

-      Vad behöver göras för att Sverige ska fortsätta minska sina utsläpp av växthusgaser på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt?

-      Hur kan vi säkerställa att Sverige på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt bibehåller ett stort upptag i skog och mark?

 -      Och hur ser en klok politik ut för att Sverige ska fortsätta kombinera små utsläpp per invånare med en växande ekonomi?

‍

Det tycker vi är värt att tala om.